Länderna står i bokstavsordning under själva landsnamnet. Republiken Argentina står under A, inte under R. Amerikas Förenta Stater står under U (för USA).
Land: Republiken Argentina
Utskott: UNEP
Delegat: Ida Holmberg
Vad Republiken Argentina anser:
* Att utvinningen av fossila bränslen ur Arktis ska minskas. Utvinningen av fossila bränslen resulterar i ökad växthuseffekt och smälter glaciärerna på Arktis ytterligare. Om glaciärerna smälter ytterligare motstrider det Arktiska Rådets huvudfokus, nämligen att bevara den arktiska miljön.
* Att de sker en ökning av icke odlingsbara områden såsom öknar, detta sker pågrund av varmare klimat som beror på utsläpp av fossila bränslen. Vid förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid som tunnar ut ozonlagret och bidrar till varmare klimat, torrare odlingsmark och smältande glaciärer.
* Att fiske och forskning på Arktis är acceptabelt så länge delegationen i fråga gör det på sitt eget territorium.
Vilka problem Republiken Argentina ser i frågan:
* Att med takt att utsläppen ökar smälter isen och går emot Arktiska Rådets huvudfokus.
* Att ökad växthuseffekt leder till att öknar i samtliga länder expanderar och bidrar till mindre odlingsbar mark. Detta kan drabba många länder då deras råvaror blir färre.
* Att oroligheter pågår på Arktis angående äganderätt av områden.
* Att det finns oklarheter om territorium som blossar upp en konflikt mellan bland annat Norge och Ryssland.
Vilka lösningar Republiken Argentina ser på problemen:
* Att utvinningen av fossila bränslen minskar.
* Att minskad utvinning av fossila bränslen även löser problematiken om varmare klimat.
* Att alla stater med mark på Arktis ska endast bruka sitt egna territorium till forskning, fiske och utvinning av fossila bränsle.
* På Antarktis har det skett en överenskommelse om territorium som Republiken Argentina anser även borde ske på Arktis. Om denna ovanstående lösning inte fungerar kan Argentina se att Arktis blir ett fredat område, ingen får göra anspråk på det.
Chile
Daniel de Rooy
Vad vi anser i frågan
- Vi vill att man aktivt jobbar med att utveckla förnyelsebar energi
- Vi vill att man försvårar utvinningen av fossila bränslen ifrån Arktis
- Vi vill arbeta för att Arktis ska bli ett naturreservat
- Vi vill att forskning och fiske på Arktis ska kunna fortgå, dock med hänsyn till ovanstående faktorer
- Vilka problem vi ser i frågan:
- Att utsläppen från fossila bränslen ökar, snarare än minskar
- Att Arktis is minskar onekligen i storlek varje år
- Att världens största sötvattensreserv är hotad
- Att flertalet djurarter och hela ekosystem är hotade av decimering och i vissa fall utrotning när deras naturliga habitat försvinner
- Att det idag finns dispyter om vem som har äganderätten till Arktis som har lett till att militär finns utplacerad i området
- Vilka lösningar vi ser på problemen:
- Att ett internationellt samarbete inom utvecklingen av förnybar energi skapas
- För att vi ska lyckas med världens utsläppsmål (att halvera världsutsläppen som vi har från idag fram till 2050) kan vi inte utvinna fossila bränslen i samma takt som idag, utan vi måste minska utvinningen för att minska utsläppen
- Att ovanstående även är lösningen på minskningen av sötvattensreserven i Arktis
- Att vi måste låta det arktiska ekosystemet och djurlivet återhämta sig i en lugn miljö utan påverkan från människor. Detta är enklast uppnått om vi upprättar ett internationellt naturreservat som omfattar hela Arktis
- Att Arktis förblir ett militärt neutralt territorium för hållbar forskning, dock med hänsyn till Arktis ekosystem
Policy Paper
Utskott: UNEP – Artkis
Land: Colombia
Delegat/delegater: Jesper Svensson
Framtiden för en av världens mest välbevarade natur med stort ekonomiskt värde är i nuläget mycket osäker, Colombia vädjar för att Arktis inte skall bli ett stridsfält för konflikter mellan stormakters ekonomiska intressen. Vår strävan är att Arktis ska bli en arena för internationella samarbeten. Vi anser en miljövänlig resursutvinning väsentlig för en potentiell exploatering. Den colombianska delegationen förutsätter därför att utsläppstak och metod vid oljeutvinning skall bli en internationell överenskommelse. Colombia anser att mer hänsyn bör tas till ursprungsbefolkningen än det görs för tillfället, vi värnar för en mer liberal ställning åt ursprungsbefolkningen så de själva ges möjligheten att ta ställning till hur deras moderlands framtid skall se ut.
Att exploatera vissa delar är inte främmande för Colombia ifall dessa företeelser sker med kompetens och sunt förnuft. Däremot motsätter vi oss politiska fulspel såsom att fästa nationens flagga på havsbotten. Vi i Colombia förespråkar juridiska tillvägagångssätt som skedde i bland annat Alaska. Punkten att fortsätta ha en militär närvaro stödjer Colombia USA:s förslag att den skall kvarstå, men med kravet att ifall internationella principer åsidosätts skall detta göras med noggranna överläggningar och enbart i syfte för att skydda mänskliga rättigheter.
Republiken Colombia finns för nuvarande inte representerat inom organisationer som exempelvis arktiska rådet där frågan om Arktis diskuteras. Dock finner vi stort engagemang i att kunna påverka beslutstagandet, konsekvenserna av fel beslut skulle påverka fler än de länder som i nuläget har politiska ställningstaganden eller ekonomiska intressen relaterade till Arktis. Vårt lands sittande regering har inget intresse i att ta del av de befintliga oljefyndigheterna. Det colombianska intresset är att finna en lösning som gynnar lokalbefolkningen och miljön samtidigt som ekonomiska vinster via exploatering kan göras, detta utan att internationella lagar eller vår inre medmänsklighet skall förbises.
Policy Paper - UNEP
Land: Danmark
Delegat: Carl Eklöf
Konungariket Danmark samt länderna Norge, USA, Kanada och Ryssland, ratificerade tillsammans Ilulissat-deklarationen år 2008 på Grönland. Danmark och de andra staterna kom överens om att skapa en godkänd politisk ram för en framtida fredlig utveckling kring Arktis och Polarhavet. Staterna kommer därmed handla med ansvar och inte söka konflikter, vilket Danmark uppmanar de andra staterna att fortsätta med.
Genom att bibehålla de fem staternas gränser och främja en eventuell framtida utvidgning av gränserna, är det oerhört viktigt att bibehålla en fredlig lösning och aktivitet i Arktis. Därmed under Ilulissat-deklarationen, underströk Danmark samt Norge, USA, Kanada och Ryssland att tillsammans står vi mot förslaget för att Arktis ska få en internationell förvaltning. Danmark, Norge, USA, Kanada och Ryssland är de enda staterna som har land och rätt till Arktis.
Danmark uppmanar de andra staterna att samarbetet måste utvecklas och samarbetet vid eventuella räddningsarbeten för miljön vid olyckor ska förbättras. Miljön är essentiell för Grönland och Danmark samt de andra staterna för att skydda det fiske och den natur som råder i Polarhavet. Danmark anmärker även att Danmark har ratificerat havsrättskonventionen år 2004. Naturen och fiskebestånden är viktiga för Grönlands och Danmarks befolkning, både ekonomiskt och ur ett miljömässigt perspektiv. Danmark anmodar till att utvecklingen av ett hållbart samarbete tillsammans med Danmark, Norge, USA, Kanada och Ryssland ska ha en god fortsättning i framtiden.
Danmark, Norge, USA, Kanada och Ryssland, står även enade till möjligheten att utföra gränsförskjutningar i Arktis. Genom att bevisa att Danmark samt de andra staternas landområden hör till Nordpolen långt nere på djuphavsbottnen, kan en gränsförskjutning av en ekonomisk zon på 200 nautiska mil utföras av respektive länder. Danmark uttrycker därmed en positiv inställning till att utvidga vår ekonomiska zon vid Grönland.
Danmark har sedan 2004 utfört djuphavsmätningar i Arktis och spenderat nära en kvarts miljard på dessa mätningar. Därmed ser Danmark att en utvidgning av våran ekonomiska zon ska genomföras med stor försiktighet, både ekonomiskt och utifrån ett miljömässigt perspektiv. Danmark anmodar även att behovet av energi kommer bli anmärkningsvärt större i framtiden och därmed vill Danmark bidra med lösningar genom att hitta gas- och oljefyndigheter vid Arktis.
Land: Republiken Frankrike
Delegat: Adrian Kasperczyk
Republiken Frankrike ser att Arktis och dess smältande istäckte måste tas på större allvar och kräver ett ansvarsfullt agerande från världssamfundet. Det smältande istäcket har inte bara allvarliga miljökonsekvenser för urbefolkningen på Arktis utan för hela välden i och med växande vatten nivåer. Därför försöker ministeriet i Republiken Frankrike integrera arktiska frågor in i dagordningen inför 2015 FN: s klimatkonferens i Paris. Miljöförändringarna som det smältande istäcket har gett upphov till har ökat möjligheten till att utvinna stora mängder naturresurser som finns i området. Republiken Frankrike ser därför att en balans mellan ekonomiska och miljömässiga intressen måste vara på plats så att inte miljön drabbas. Republiken Frankrike anser att ett samarbete mellan urbefolkningen och de arktiska länderna är viktigt om det ska ske en positiv utveckling för både miljön, urbefolkningen och den ekonomiska utvecklingen. Republiken Frankrike ser det Arktiska rådet som ett viktigt medel för att främja samarbete, samordning och samverkan mellan de arktiska staterna. Republiken Frankrike är för närvarande bara en observerande medlem av rådet. Republiken Frankrike är inte geografiskt en arktisk stat man anser sig kunna vara en spjutspets för den europeiska strategin för området, tack vare Franska Republikens mycket välkända vetenskapliga forskningen inom Arktis området . Republiken Frankrike bör därför ta på sig ett större ansvar för miljön i området och få en permanent plats inom det Arktiska rådet.
Republiken Frankrike vill att EU ska ta på sig större ansvar inom området eftersom EU är världens största förespråkare för ökandet av internationella insatser och bekämpandet av klimatförändringarna. Dessutom har det Arktiska Rådet för tillfället tre EU länder bland deras medlemmar. EU är en viktig destination för resurser och varor från den arktiska regionen och måste därför ta ett större ansvar för regionen. Republiken Frankrike vill samarbeta mer med de arktiska partnerna för att öka deras medvetenhet om sina problem och ta itu med gemensamma utmaningar på ett samarbetsinriktat sätt.
Republiken Frankrike har i sin policy för Arktis fyra huvudsakliga politiska mål:
• Stödja forskning och kanalisera kunskap för att hantera miljö- och klimatförändringar i Arktis
• Agera ansvarsfullt för att bidra till att den ekonomiska utvecklingen i Arktis är baserad på hållbar resursanvändning och miljökompetens
• Intensifiera konstruktivt engagemang och dialog med de arktiska staterna, ursprungsbefolkningar och andra partner.
• Internationellt samarbete.
Delegation Japan
Position Paper - United Nations Environment Programme (UNEP)
Hannes Pennsäter -
Den japanska delegationen betonar den oroande utvecklingen som följer av en alltmer aggressiv exploatering av Arktis. Särskilt oroande är den klimatpåverkan som riskerar att följa i exploateringens kölvatten.
Arktis viktiga naturresurser, som olja och naturgas, måste utvinnas med hänsyn till såväl klimatpåverkan, befolkning samt djurliv. Det kan inte anses vara en fråga för enskilda stater att ensidigt bestämma då konsekvenserna av en alltför aggressiv exploatering riskerar att drabba stora delar av vår jord till följd av framtida klimatförändringar. Låt oss inte frestas av enkla och kortsiktiga lösningar i en tid av finansiella problem utan vägen fram måste bygga på ett hållbart och miljöanpassat utvinnande av de resurser Arktis tillhandahåller.
Japan är medveten om de problem och utmaningar många länder står inför och vill därför initiera ett fördjupat samarbete internationellt där hållbarhet, förnybar energi och forskning står högt på dagordningen. Detta ska ses som ett led i att värna, upprätthålla och utveckla de gemensamma riktlinjer som fastställts inom ramen för FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) från 1994.
Den japanska delegationen är beredd att årligen satsa kapital på ett forskningscenter vars syfte är att stödja och utveckla forskning. Vi sträcker nu ut handen till andra länder att göra en gemensam sak med Japan för att tillsammans verka för fred, mänskliga rättigheter samt bidra till ett hållbarhetstänkande över de territoriala gränser som alltför ofta begränsar snarare än främjar en utveckling vi alla ser ett behov av.
Land: KANADA
Delegat: Erika Löfquist
Den nutida konflikten om Arktis påverkar hela världen, även om inte alla länder finns representerade här idag. Vi, Kanada, känner att vi har ett stort ansvar för utvinningen av aktuella naturresurser, vilka framförallt är olja och gas. Vi strävar också efter att den fortsatta utvinningen ska ske med så liten inverkan på miljön som möjligt. Vi är det land som lägger ner störst resurser på främjandet av miljön i Arktis-området.
Vi har suttit som ordförande i det arktiska rådet sedan maj år 2013 och ser framemot att fortsätta samverkan även framöver. Vi tror att vi med hjälp av gemensamma beslut kan komma fram till en uppdelning av Arktis som gynnar alla berörda länder. I nuläget är vi ansvariga för stora delar av Arktis men ser gärna att vi kan expandera våra områden ytterligare genom att finna bevis för ännu mer oupptäckt mark som skulle kunna tillhöra den kanadensiska nationen. Det uppstår dock konflikter när andra länder också anser sig ha lika stor rätt till denna outforskade mark som vi har. Kanada ser ändå en ljus framtid för Arktis om vi alla kan arbeta tillsammans och då öka vår kunskap om detta unika område som kan komma att gynna hela världen.
En annan del som är viktig att belysa är att vi också är intresserade av att bevara lokalbefolkningen samt de sköra ekosystem som kan återfinnas främst under sommarhalvåret i Arktis-områdena. Vi har stor förståelse för att utvinningen av naturresurser kan komma att påverka lokalbefolkningen men hoppas på att vi genom samarbete kan gynna båda parter. Avslutningsvis är vi villiga att vara det land som ligger främst i arbetet för miljövänlig utvinning i det här högst aktuella området.
Delegation: Folkrepubliken Kina
Delegat: Ella Sangmyr
I samband med en accelererande issmältning i Arktis uppmärksammar folkrepubliken Kina de ekonomiska potentialer och energiutvinnings möjligheter som finns i att utveckla regionen.
En av de frågor som således aktualiseras är hur Arktis resurser skall fördelas i enlighet med väsentliga lagar. Enligt Havsrättskonventionen (UNCLOS) har en stat rätt att hävda territoriell rätt över ett havsområde förutsatt att området är beläget inom statens ekonomiska zon. Förevarande bestämmelser om exklusiva ekonomiska zoner (EEZ) stipulerar att det berättigade territoriet fastslås av statens yttersta befolkade kustgräns, varifrån reglementet ger staten rätt till 200 sjömils territorialvatten. I aktuella meningsutbyten bör ovanstående förordningar respekteras.
Folkrepubliken Kina hyser hänsyn för de Arktiska staternas territoriella suveränitet. Under Arktiska rådets åttonde session i Kiruna 2013 anslöt sig Peking till organisationen med observatörsstatus, och har på så sätt bekräftat sitt erkännande av de Arktiska staternas suveräna rättigheter. Det är emellertid delegationen Kinas ambition att betona den avgörande betydelse den Arktiska regionen innehar för Kina beträffande miljöfrågor och ekonomiska intressen.
Det är Folkrepubliken Kinas åsikt att observatörsstaternas roll bör klargöras. En sådan utveckling hade resulterat i ett ökat förtroende och främjat arktiska relationer grundade på ömsesidig respekt och förståelse. En fördel av att de icke-arktiska staterna deltar, är att de i många fall har omfattande erfarenheter av polarforskning. Dessa länders goda kunskaper inom forskningsområden som exempelvis miljö och klimat bör i framtiden utnyttjas i större utsträckning av rådets vetenskapliga arbetsgrupper.
Folkrepubliken Kina bör betraktas som en near Arctic State. Staten påverkas avsevärt av den ekonomiska utveckling, natur-relaterade förändring och sociala omställning som sker i Arktis. Förändringarna reflekteras i Kinas klimat, ekologiska miljö, jordbruksproduktion och därmed även landets ekonomiska och sociala utveckling. Nordiskt-kinesiskt arktiskt samarbete har följaktligen tagits till en högre nivå de senaste åren. Republiken Islands frekventa uppmaningar att bereda Kina permanent medlemskap i Arktiska rådet understödjes till fullo av delegationen Kina. Ett permanent medlemskap skulle med största sannolikhet resultera i expanderande kinesiska investeringar för efterforskning och miljöskydd i regionen.
Med strävan att främja en hållbar utveckling för den arktiska ursprungs- och lokalbefolkningen, betonar delegationen Kina vikten av ökad samverkan mellan Arktiska rådet och näringslivet i området. Med tanke på de arktiska folkens utmaningar förknippade med socioekonomiska och miljömässiga förändringar, bör det arbete som utförs av externa aktörer föras med socialt ansvarstagande. Om arbetet utförs på ett hållbart sätt, kan arktisk bränsleutvinning resultera i nya arbetstillfällen för lokalbefolkningen.
Slutligen uttrycker delegationen Kina oro över de globala utsläpp av växthusgaser som leder till omställningar i klimatet och den fysiska miljön i Arktis. Dessa medför omfattande effekter för samhällen och ekosystem samt ger återverkningar över hela världen.
Folkrepubliken Kina är redo att ytterligare stärka ömsesidigt och fördelaktigt samarbete med alla arktiska länder inom relevanta områden samt bidra till arbetet i regionen och främja en hållbar utveckling i Arktis.
Till UNEP
Land: Nigeria
Delegat: Märta Johansson
Förbundsrepubliken Nigeria ser frågan om Arktis som en viktig fråga både ur miljösynpunkt och med tanke på de diplomatiska relationerna de inblandade länderna emellan. Det är angeläget att de territoriella anspråken på Arktis reds ut en gång för alla och att riktlinjer för hur Arktis naturtillgångar får utvinnas.
Förbundsrepubliken Nigeria ser klimatöverenskommelser och internationella förhandlingar om utsläppsmål och liknande som i grunden positivt, men det är viktigt att ta hänsyn till länders olika förutsättningar och möjligheter att efterleva dessa överenskommelser. Olika länder har kommit olika långt i den industriella processen och man måste ge utvecklingsländerna en chans att komma ikapp de länder som redan har gått igenom denna process. Förbundsrepubliken Nigeria känner att dessa olika förutsättningar ofta har ignorerats i förhandlingarna om klimatmålen och kräver att de länder med stabilare ekonomier och mer utbyggd industri tar mer ansvar för sina utsläpp och dess klimatpåverkan, och låter utvecklingsländerna utvecklas i sin egen takt för att få lika stora möjligheter på den internationella ekonomiska arenan.
Förbundsrepubliken Nigeria är oroad över situationen på Arktis. Ekonomiska intressen får inte sättas före skyddet av djur och natur samt polarområdets invånare. Att värna om områdets ursprungsbefolkning är av stor vikt, och då Förbundsrepubliken Nigeria själv har smärtsamma minnen av vad imperialism och jakt på naturtillgångar utan hänsyn till lokalbefolkningens villkor kan leda till anser vi att bestämmanderätten över de arktiska områdena inte kan lämnas enbart till de stater som gör territoriella anspråk där.
Förbundsrepubliken Nigeria ser helst att Arktis förblir ett oexploaterat internationellt område. Att dela upp Arktis och låta olika stater få fri tillgång till respektive delar kan leda till att lokalbefolkningens situation försämras samt att naturtillgångarna utvinns på ett icke-miljövänligt sätt. Dessutom skulle det försämra möjligheterna till forskningen inom området.
Förbundsrepubliken Nigeria skulle välkomna en överenskommelse för Arktis som liknar den för den antarktiska kontinenten, men om övriga medlemsstater i FN finner detta omöjligt finns det såklart andra sätt att lösa situationen som Förbundsrepubliken Nigeria också skulle stödja. Det viktigaste för dessa förhandlingar är att naturens samt människornas välfärd ses till i första hand, och de ekonomiska intressena i andra hand.
Position paper-Norge UNEP
Oliver.Wessman hip 2 Norge
Norge har under lång tid tillsammans med Danmark, Sverige, Finland, Island, USA, Kanada och Ryssland haft intresse i den Arktiska regionen. Intressena ligger bland annat inom naturresurser som olja, naturgas, fiske, mineraler, men även forskning. Man har både statliga aktörer och privata företag som visar intresse i regionen. Samt urbefolkningen som lever i området och är beroende av områdets resurser, samt miljö.
Norge anser att problemet är att många dispyter mellan länderna har uppkommit. Både mellan statliga aktörer och ickestatliga aktörer, som har olika intressen om vad man vill åstadkomma i regionen. Frågan om vad gränserna för de olika staterna går är en mycket aktiv fråga som Norge vill lyfta fram. Gränsfrågan är en fråga som Norge är mycket villiga att samarbeta om med andra länder. Och i fallet av den Ryska frågan om att anlägga militärbaser på Antarktis, där Norge hellre ser en fredlig lösning. Dessa konflikter har lätt till militära spänningar mellan stater och företag. Den naturliga miljön är också redan hotad och en utökad exploatering av området kommer att sätta ny påfrestningar på miljön i området som Norge vill hitta lösningar på.
Norge vill hitta lösningar till hur resurser i området ska utvinnas utan att sätta mer påfrestningar på miljön i regionen. Norge vill skapa lösningar inom miljöfrågan med andra länder och tillåta forskning på Arktisk. Norge vill också hitta lösningar på de militära spänningar som växer i området. Ett förslag som Norge vill lägga fram är att skapa samarbete mellan de olika aktörerna i området. Detta görs med målet att minska de militära spänningarna i området. Som i fallet av det ryska statliga oljebolaget Rosneft som samarbetar med det amerikanska oljebolaget Exxon. Norge vill se ett utvecklande av detta samarbete, och fler av dessa. Ur befolkningen i området är också mycket aktuelle för Norge som vill att även denna regionala aktör ska ha sin röst hörd, i frågan om arktisk.
Policy paper från nya Zeeland, Arktis
Alla världens nationer har tillsammans skapat den globala uppvärmningen och bör därför hjälpas åt att begränsa dess framfart. Detta uppnås inte genom att borra efter olja och naturgas under Arktis smältande isar.
På Arktis bor det omkring fyra miljoner invånare varav den största delen är urbefolkningar. Därför anser inte Nya Zeelands regering att 3års produktion av olja är värt att utsätta dessa människor för situationer där urbefolkningen riskerar att gå miste om sina hem.
Den nyzeeländska delegationen anser att nationer istället bör öka produktionen av förnyelsebar energi då utvinningen av mer olja kommer att förvärra den globala uppvärmningen.
I takt med att Arktis smälter förändras ekosystemet vilket resulterar i att miljön, djur och människor drabbas. Det storskaliga industriella fisket och olje läckage kommer göra att urbefolkningen inte längre kan livnära sig på fisket vilket även detta skulle göra att de måste flytta.
Avslutningsvis skulle den nyzeeländska delegationen vilja framföra att suveränitetsprincipen har brutits då flaggor blivit placerade på Arktis marker.
Utskott: UNEP - Arktis
Delegation: Ryska Federationen
Delegat: Eric Engerby Jönsson
Problemet i fråga berör uppdelningen av Arktis och därmed uppdelning av naturtillgångar. Det har synts till ett stort område av Arktis som inte tagits till vara och som ingen delegation förutom Federationen Ryssland tagit på stort allvar. Med en beräkning på att 10 % av världens olja och 25 % av världens naturgas kan hittas i Arktis anser Federationen Ryssland att problematiken bör tas på större allvar än vad det tidigare gjorts. Det har tagit alldeles för lång tid att lösa denna konflikt och tid är dyrbart, därför duger det inte att avvakta längre. En lösning krävs nu.
Den Ryska Federationen ser lösningarna men det bristfälliga samarbetet mellan delegationer gör lösningen omöjlig. Ryssland har fått bekräftat av den ryska naturresursministern att Lomonosovryggen skall inkluderas i Rysslands ekonomiska zon. Bevisen var tillfredsställande. Föga oväntat blev den Ryska Federationen avvisade av de andra Arktiska staterna och dessa började sedan påbörja sina egna expeditioner. Därmed står samtliga delegater här idag utan en lösning på uppdelningen av Arktis. Den Ryska Federationen anser att bevisen för att Lomonosovryggen ska ingå i Rysslands ekonomiska zon är tillfredsställande och uppmanar samtliga delegationer att öppna sina hjärtan och godkänna detta så att utvinningen av naturresurser kan påbörjas. Det är inte endast de Arktiska staterna som berörs av utvinningen av naturresurser, det anser den Ryska Federationen övriga delegationer skall ha i åtanke.
Utskott: UNEP - Arktis
Delegation: Konungariket Spanien
Delegat: Hanna Härle
Situationen på Arktis är komplicerad. Konungariket Spanien är angelägna om att snabbt göra något för att förbättra situationen där. Nationella polarkommittén är den kommitté i Spanien som med hjälp av internationella samarbeten och institutionella relationer bestämmer över de frågor som rör vetenskapliga program i båda polarområdena.
Spanien riktar främst in sig på att ta reda på hur kolcykeln, och den globala uppvärmningen påverkar haven och dess växtlighet. Den globala uppvärmningen i sin tur påverkar kolcykeln som omsätter kol(koldioxid) mellan jordenskolreservoarer, vilket påverkar djur och växtlighet i havet runt det arktiska området. Hela världens natur kan komma att förändras så detta är någonting vi måste göra någonting åt. Tillsammans. Vi måste minska koldioxidmängden i världen.
UNEP - arktiska rådet, Barentsamarbetet och Barentrådet kämpar tillsammans för att Arktis ska bli en bättre plats. En plats där man vill bevara den arktiska miljön och säkra dess näringar, säkra en fredlig utveckling för området och kämpa för en hållbar utveckling inom framförallt näringsliv, handel och forskning.
Spanien samarbetar med bland andra norska polarinstitutet för att undersöka hur de marina pirmärproducenterna påverkas av de globala klimatförändringarna. Dvs hur miljön påverkar växterna i havet.
Konungariket Spanien är öppna för samarbeten och uppmanar delegater från alla länder som känner sig manade, att ta kontakt med delegaten från Spanien. Tillsammans kan vi bekämpa klimatförändringarna och arbeta för ett friskarepolarområde.
Utskott: UNEP
Delegation: Storbritannien
Delegat: Anna Bedroth
Storbritannien anser att frågan rörande situationen i Arktis är högst angelägen. Delegationen Storbritannien är djupt medveten om att det arktiska området genomgår en grundläggande förändring i takt med att havsisen i Norra ishavet smälter. Utvinning av energiråvaror i Arktis framstår som den mest omvälvande förändringen. Förutom energifrågan är andra faktorer också i rörelse. Sjöfartsfrågor, klimatfrågor, internationell säkerhetspolitisk utveckling och olika nationella strävanden utgör delar i en komplicerad utveckling som inte enkelt låter sig förutses.
Vidare har Storbritannien en fyrahundra år gammal historia av engagemang i Arktis, som involverar en geografisk utforskning av området angående klimatförändringar. Storbritannien innehar även observatörsstatus i det Arktiska området vilket är speciellt viktigt då delegationen är djupt involverad i regionens sjöfart, teknik, utnyttjande av kolväte, fiske och turism. Brittiska företag som Cairn Energy samt multinationella företag som BP och Shell har delvis stått i spetsen för utforskning och utvinning av olja samt gas.
Storbritannien kommer att fortsätta att stödja och respektera de arktiska staternas suveräna rättigheter. Storbritannien erkänner att det som händer i Arktis har en global påverkan och att det även är en legitim angelägenhet för människor långt utanför polcirkeln. Det förpliktigar Storbritannien att arbeta med internationella parter för att balansera behoven av mänsklig utveckling med miljöskydd. Delegationen kommer arbeta med strävan efter ett tryggt och säkert Arktis som förslagsvis regleras av ursprungsbefolkningen i linje med internationell rätt. Storbritannien anser även att vetenskap bör ligga till grund för en politisk lösning med full hänsyn till miljön.
Arktis
Sydafrikas Policy paper
Arktis är en viktig del av jordens ekosystem, som genom sin landfasta is samlar mycket av världens vatten ovanför vattenytan. Denna samling av is förhindrar att vattennivån på världshavet stiger. Men i och med människans ökade utsläpp av koldioxid finns det risk för att detta förändras och att allt mer av detta utsläppt leder till höjda vattennivåer. Det skulle bara krävas en höjning på två grader för att detta ska börja förändras kraftigt. Med den höjda vattennivå som skulle skapas av en två gradig ökning på Arktis skulle översvämma en tredjedel av jordens mest befolkade delar. Därför är det viktigt att vi människor ser till våra utsläpp av koldioxid begränsas. Därav kommer det vara viktigt att ge alla länder förutsättningar att begränsa sina utsläpp utan att förhindra ekonomisk utveckling. Detta gäller speciellt tredje världen där de mindre utvecklade ekonomierna skulle stanna av mest av en begränsning av utsläpp i nuläget. Men de skulle också lida mycket av klimatförändringar på Arktis med höjda vattennivåer världen över. Därför är det viktigt för Sydafrika att vi hittar innovativa lösningar på klimatfrågorna med fler alternativ till kol för att få el till utvecklingsländerna. Men speciellt blir det viktigt för oss att bygga ut kärnkraften för att begränsa koldioxidutsläppen.
Ländernas med gräns mot Arktis måste bestämma territoriella gränser så man kan trygga en stabil utveckling på Arktis. Ingen vinner på att det finns en otydlighet där man inte vet vems territorium ett område är. Sydafrika ställer gärna upp som medlare för att hjälpa till med att skapa ett avtal mellan länderna som har territoriella intressen på Arktis. Med en hänsyn till lokalbefolkningarna/naturen som måste bevaras och få tillåtas leva i området oavsett vilket lands område man lever inom.
Dessa länder som är delaktiga med militär närvaro i området har tradition om att sätta upp militära begränsningar, från kalla kriget med begränsningar av vapen. Så då borde man kunna förhandla fram ett tak på hur många soldater, vapen och fordon man ska få lov att ha på Arktis. Detta skulle vara ett sätt att försäkra sig om samförstånd. Detta är enbart möjligt om man inte har en kapprustning på norra polcirkeln.
Utskott: UNEP -Arktis
Land: Republiken Tunisien
Delegat: Annie Backman
Republiken Tunisien ser allvarligt på såväl de ekonomiska som de miljörelaterade aspekterna kring Arktisfrågan. Vi i Tunisien ser ett utökat behov av fördjupat internationellt samarbete och ser även en överhängande risk för konflikter kring åtråvärda resurser. Republiken Tunisien ser det som ytterst angeläget att UNEPs resurser kan stärkas för att säkerställa en hållbar utveckling inom det arktiska området. Republiken Tunisien uttrycker sin oro för de allt större utsläppen av växthusgaser och de pågående klimatförändringarna. Detta innebär allvarliga globala konsekvenser för både människa och natur. Vi i Tunisien beklagar djupt den fara miljontals människor i u-länder utsätts för på grund av klimatförändringen. Republiken Tunisiens jordbruksproduktion har vuxit kraftigt de senaste decennierna. Den globala uppvärmningens negativa konsekvenser för jordbruket, och därmed en stor del av försörjningen, ser vi därför på med oro.
Republiken Tunisien ser stor fara för konfliktrisk mellan öst och väst i de arktiska farvattnen. Republiken Tunisien är djupt upprörd över olika nationers anspråk på att markant utvidga sina områden inom Arktis. Vi i Tunisien ser detta som ett tydligt hot mot en problemfri och rättvis framtida resursutvinning i Arktis. Vidare är Republiken Tunisien djupt upprörd över hur liten del av Arktis naturresurser som kommer u-länder till del.
Slutligen förespråkar Republiken Tunisien en stark kontroll, därtill kraftiga restriktioner vad det gäller exploatering av området och ett gemensamt internationellt samarbete samt ser det som absolut nödvändigt att samtliga länder fortsätter stäva efter målet att markant sänka växthusgaserna för att säkerställa en hållbar utveckling inom det arktiska området.
Utskott: UNEP
Land: Amerikas Förenta Stater
Delegat: Matilda Bergström
Med sin unika fascinerande natur och sin rikedom på naturresurser är Arktis ett av vår planets mest fantastiska områden, och Amerikas Förenta Stater är stolta över att vara en av de arktiska staterna. Amerikas Förenta Staters mål är att Arktis ska vara en stabil region som inte plågas av konflikter, en region där stater agerar ansvarsfullt och samarbetar med varandra och där ursprungsbefolkningens intressen och kulturer respekteras.
Amerikas Förenta Stater konstaterar med oro att Arktis i dag hotas av en mängd olika miljöproblem, av vilka ett av de mest påtagliga är de smältande polarisarna. Dessa orsakar stora problem i den arktiska regionen, till exempel i och med att flera utrotningshotade djurarter är beroende av isarna för att kunna leva, men får negativa konsekvenser även i resten av världen i och med att smältvattnet innebär att havsnivån stiger, vilket leder till översvämningar. Miljöproblemen i Arktis berör alltså hela världen, även om de arktiska staterna har ett större ansvar. Amerikas Förenta Stater menar att dessa bör sträva efter att på ett ansvarsfullt sätt förvalta regionen. En viktig del av arbetet för att åstadkomma detta är att, på nationell såväl som internationell nivå, verka för att utvinningen av naturresurser i Arktis ska ske på ett för miljön hållbart sätt, till exempel bör utvinning av olja och naturgas inte resultera i läckage, då detta är oerhört skadligt för miljön. Kunskap om Arktis unika miljö är nödvändiga för att vi skall ha möjlighet att fatta kloka beslut om regionen och dess framtid, och därför uppmuntrar Amerikas Förenta Stater vetenskaplig forskning om Arktis. Vi menar även att det är viktigt att samla in och tillvarata den stora kunskap om området som finns hos befolkningen i Arktis.
Amerikas Förenta Stater menar att respekt för de folk som lever i den arktiska regionen är oerhört viktig, och att staters agerande i Arktis i största möjliga mån bör ske i samförstånd med lokalbefolkningen.
Den arktiska regionen är viktig för Amerikas Förenta Staters nationella säkerhet, och vår samt övrigas staters rätt till militär närvaro i Arktis bör respekteras. Amerikas Förenta Stater betonar dock vikten av att militär närvaro i Arktis inte sker i konflikt med internationella lagar och överenskommelser.
Samarbete mellan stater är oerhört viktigt för att främja fred, stabilitet och hållbar utveckling, tre saker som Amerikas Förenta Stater vill uppnå i Arktis såväl som i världen i övrigt. Därför menar vi att ett starkt internationellt samarbete rörande den arktiska regionen är någonting som det internationella samfundet bör värna om. Det internationella samarbetet kan ta sig flera olika uttryck, exempelvis spelar det Arktiska Rådet en viktig roll. Amerikas Förenta Stater betonar vikten av att konflikter stater emellan löses med fredliga och diplomatiska medel, och för att detta skall vara möjligt är forum där stater kan mötas och diskutera, såsom FN eller det Arktiska Rådet, nödvändiga. Amerikas Förenta Stater uppmuntrar även andra mellanstatliga samarbeten rörande Arktis, och hoppas att de arktiska staterna, med övriga medlemsstaters hjälp, skall kunna motverka de miljöproblem som hotar den arktiska regionen samt verka för ett fredligt och stabilt Arktis.
Position paper- United Nations Environment Programme (UNEP)
Delegat: Elin Andersson
Land: Vitryssland
Den Vitryska delegationen anser att det viktigaste för världen och världsekonomin är en stabil industri. För att uppnå detta anser Vitryssland att det är viktigt att olja och gasresurser används och utnyttjas till så stor grad som möjligt. Med andra ord ställer sig Vitryssland för en utveckling av exploatering på Arktis gällande frågan om olja och gasutvinning. Den Vitryska regeringen förstår att detta kommer till en kostnad för ursprungsbefolkningen på Arktis även att det kommer påverka djur och växtliv. Dock anses en stabil ekonomi vara viktigare för det Vitryska folkets välbefinnande.
Den Vitryska delegationen vill även understryka att det finns anledningar att ifrågasätta klimatförändringsdiskussionen. Bara några veckor innan det stora FN mötet gällande klimatförändringar hölls i Köpenhamn 2011, läckte tusentals mail och dokument från ett Amerikanskt universitets klimatforskningsenhet. Korrespondensen mellan forskarna visade att många var kritiska gällande trovärdighet och styrka av hittills erhållna vetenskapliga bevis gällande den globala uppvärmningen. Tills denna fråga är helt utredd och vetenskapligt styrkt av IPCC anser den Vitryska delegationen att ekonomifrågan är viktigare än miljöfrågan.
Den Vitryska regeringen väljer att stödja Rysslands ansökan till havsbottenmyndigheten om att få utöka sitt område i Norra Ishavet. Regeringen anser även att länder fritt får bestämma om sin militära aktivitet inom sina egna territorier. Uppstår konflikter bör ländernas regeringar samtala och komma fram till lösningar.
Gällande forskning-, och samarbetsfrågan bör berörda länder internt komma fram till en gemensam lösning.
